Är det den 3 september 2011.....En månad sedan jag sist pratade med min Pappa!!
Jag vet varje litet ord vi sa och jag sparar det för alltid i mitt minne,det känns så fel och overkligt att han inte finns ett samta bort...Tre minuters promenad bara för att kunna säga -Hej vad gör du?

Livet är inte rättvisst på något sätt,det finns så många människor med samma öde som vi...De har förlorat någon de håller mycket kärt..
Livet fortsätter för oss som är kvar men inget blir någonsin detsamma igen :-(...

Varför herre gud VARFÖR skulle det bli så här?