Det finns få saker i mitt liv som jag absolut inte vill tala om,som jag vill behålla för mig själv!
Saker som jag absolut inte är stolt över,sånt som jag bara vill förneka,gräva ner och inte låtsas om!
Men när mörkret kommer och alla sover inte ljud som hörs,då börjar det...
Tankarna som äter upp mig,att göra rätt val är inte alltid det lättaste och ibland måste man gå mot sig själv och tvinga sig till saker som gör ont,riktigt ont i själen...
Gjorde jag rätt eller gjorde jag inte!
Det är ingen som vet!!

Men snälla riv inte upp det igen,låt allt vara,sorg,sorg dunkande smärta låt det vara snälla,snälla jag vädjar!
Inte en dag går utan att jag känner tvekan om det som hänt....

Ville jag att alla skulle veta -Då hade jag berättat det!

Ibland måste man ha en orsak som döljer det som egentligen är,sanningen är inte alltid den mest skonsamaste!
Men i det här fallet är en lögn kanske en räddning!
För att undvika ännu mer smärta!!

Snälla låt allt vara,låt mig ha det här för mig själv!