Ska försöka sätta ord...
På hur det känns att se den man lever med,må så jävla dåligt som faktiskt Thomas gör!!
Att se den man älskar och valt att dela sitt liv med,få ont i bröstet och paniken i ögonen när man ser hur krampen biter sig runt hans hjärta,stryper luften och ångesten rullar över honom,bröstkorgen pumpar.Hur han vädjar med sin blick att jag ska hjälpa honom ifrån smärtan...Han brinner innefrån och kan inget göra!!
Det kan inte jag heller och det gör lika ont i mig,att se allt utan att kunna lindra smärtan och rädslan han har!
Att se våra fina barn se med skräckfyllda ögon att pappa mår dåligt,hur rädda de blir och att även jag är rädd fast jag låtsas att det inte är någon fara så ser och känner de...
Vad händer och varför?
Barnen och jag har gjort läxor och ätit nuddlar och fixat disken,tänt ljus och läst läxor och käkat bullar ''som snälla Ronja inhandlade åt oss'' idag...
Nu sover de alla så sött och jag satte mig just ner i soffan,snart blir det sängen även för mig!
Godnatt alla!
Ge honom en kram från mig...Det är så jävla jobbigt att stå vid sidan av.Sen tror jag att dom flesta män hå.ller allt inom sig så smärtan blir ännu mer kännbar.Säg bara till om jag kan göra något.Många kramar till er båda
Tack snälla vännen <3
För att du alltid finns där!
kraaam!
usch, att ni inte kan få ha det bra! som om det inte vore nog med allt ni redan har?
10000000000000 kramar till er.
ps: jag är inte långt borta,säger som annika om du behöver mig så säg bara till <3
kram//ns
Ni är så underbara,vänner som ni gör att man orkar!
Kraaam
Oj vad tungt...Jag skickar varma tankar åt ert håll. Kram!