Det var det längesen jag hade..Men jag hoppas ni mina fina vänner har en God morgon efter en natt fylld av sömn...
Det är lustigt vad sorg gör med oss människor,förvandlar vardagen till en helt overklighet som numer ska bli mitt
liv..Börja om igen i en ny värld en värld som jag skulle göra precis vad som helst för att undvika!!
Men jag har inget val.....Jag måste kämpa minut för minut,timme för timme och försöka hålla mitt mod uppe och tro på att det kommer bli lättare "för bra det kommer det aldrig bli" hur skulle det kunna bli bra igen?!

En rädsla har tagit över min kropp,inget är längre självklart...På mindre än 3månader har jag förlorat min Älskade Farmor och min Älskade Pappa....Ångest och känslan av tomhet och saknad har tagit över hela mitt tänk!
Jag har blivit ett litet barn igen som ska ut i världen utan min trygga fina Pappa..

Om man förställer sig att förlora någon man håller väldigt kär,så är det inte i närheten av hur det känns på riktigt!
Även om man skrattar och ler,tar sig för av det livet ger,så finns saknad och sorg i varje liten del av mitt inre och det gör så ont att inte få dela det lilla man finner glädje i med hela min familj för vi är inte hela längre inte utan dig Pappa!!

Saknar dig så min älskade trygga Pappa!!

2011-09-09/08:10:09 Länk till inlägget Kategori: Allmänt | ORDET ÄR DITT!(5)

Jag kan verkligen känna din smärta när du skriver...jag miste inte min mamma men jag trodde jag skulle gära det och under dessa månader trodde jag aldrig att mina tårar skulle ta slut. Jag fungerade inte som människa...vi fick en andra chans med mamma vilket jag vårda väldigt väl nu. Livet är grymt och när man råkar ut för döden alldeels för tidigt som ni har gjort så gör det så ont! Jag tänker på dig i massor och lider med dig. Du kämpa med din sorg och samtidigt ska du vara en stark mamma, fru och fungera på jobbet. Ingen lätt uppgift alls när man helst av allt bara vill ligga kvar i sängen och låta dagen gå...massor av styrke kramar till dig! Du fixa detta!!! Du e starkare än vad du tror! Kramiz Carro

Kram



:love:

Tack underbara ni,era ord värmer och ger mig mer styrka att kämpa vidare

Tack för att du kommenterar!



:love: vad fint du skriver om din pappa.

Jag förstår lite, så gott det går att förstå en annan människas sorg, hur du känner och lider med dig. Tyvärr var jag ett litet barn när min pappa dog och skulle ge vad som helst för att få ha honom kvar en sag till, en dag till....

Sorgen går inte över men den mildras sakta. Håll fast i de positiva minnena.



:love:

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:



Kommentar:
Tack för att du kommenterar!