Just nu har jag det riktigt jobbigt,saknaden är enorm!!
Hur ska jag orka känna så här resten av mitt liv,det värker i hela kroppen av längtan efter att få höra din röst
jag vill se dina snälla ögon,känna din närhet och kärlek få en kram full av trygghet!!
Känna att jag har båda fötterna på marken och känna lyckan av att vara en hel familj!

Det gör så ont att jag nästan inte kan uthärda just nu,varför blev det så här?

Jag vill bara ha mitt lyckliga,trygga helt underbara liv tillbaka....Jag vill ha min Pappa här levande och precis så full med liv som han var...

Livet är inte rättvist och vi är inte ensamma med detta öde allt för många har samma öde som vi!

Jag kan skratta och le,jobba och laga en middag,krama mina barn och prata om pappa dag ut och dag in beskriva min smärta,falla i gråt känna mig hopplös och förtvivlad inget hjälper!!
Jag kommer aldrig få min Älskade Pappa tillbaka!

Natten för en månad sedan spelas upp i mig om och om igen,älskade lilla Pappa varför gick du ifrån oss?
Chocken börjar släppa och nu kommer hopplösheten och man börjar sakta förstå att det är så här....
Smärta,sorg och saknad och hålla sig ovan ytan är en kamp jag kämpar med varje dag och just idag just nu
är det en nästintill omöjlig kamp för att klara att orka härda ut vetskapen om att vi förlorat det finaste vi haft...

Jag vill inte vara jag!!

HJÄLP!!