Ryckte upp mig och plockade undan i barnens rum och bäddade alla sängar, sorterade tvätt och började såklart även med att tvätta :), medans Thomas fixade i köket!

Sen sa det bara PANG! Sen låg jag likt en klubbad säl hela eftermiddagen, och tittade i taket!

Vet inte om det är min pollen allergi som spökar, eller om jag är förkyld på riktigt ;) Helt slut är jag allafall!
Att jag saknar Pappa så jag nästan blir tokig gör nog inte saken bättre, sorg är det mest smärtsamma jag varit med om. Det vrider om varje liten del av en och stryper luften så man får svårt att andas!!

Jag tänker flera gånger om dagen på min älskade Pappa, önskar så innerligt att allt skulle vara som förr!
Men ingen, absolut ingen kan ändra på det som är och jag måste lära mig att leva med alla fina minnen som jag har, för fina minnen det har jag hur många som helst! Min Pappa är bäst i världen och i himlen så det så!!


När jag mådde som sämst och tyckte sååå synd om mig själv, så knackade på mitt sovrums fönster och se där jag kunde le igen!
Vilken tur jag har, som har mina älskade barn ♥

Det var min lille Melwin som hade lilla Meya på flaket på sin bil, de körde omkring i säkert en timme såhär och de gillade lika mycket båda två...Nä vet ni vad, nu ska jag koka lite pasta och ha på massor av parmensan ost på " som jag by the way köpte på hötorget" ha en fortsatt fin lördag kväll vänner!