Låg igår och tänkte, kunde inte sova huvudet värkte och jag mådde så himla illa..Blääääk!

Att livet inte är lätt, det har det senaste året bevisat! Men vi har klarat det med en dag i taget, många är de gånger då man känt sorgen ta strypgrepp om hela själen! Smärtan av saknad grävt i varenda liten millimeter inuti dig, det går inte att fri sig, man kan inte sitta, stå eller ligga ångesten slår sig fast som ett limm över hela hjärtat!

Men jag står här, skrattar och ler, vrålar och gråter, känner mig ibland glad och vissa dagar är allt skit!

Det jag skulle komma fram till med allt detta är egentligen, att kan jag leva och le, äta och gå osv... Efter detta år!

Så är jag säker på att, jag behöver inte ta någon skit för jag klarar mig!
Jag må va kuvad och blåst och inte bäst eller snyggast i världen!
Men det finns bara en av mig och det är jag!
Och jag ser bara nya möjligheter i det som skett!!

Det är inte min förlust, det ger mig bara ett nytt sätt att se...

Avslutar detta pladder med en bild på en av de jag avgudar mest av allt!
Tänk vilken lycka- 8 friska och för det mesta glada barn " kommer inte låta någon eller något, ta ifrån dem den spontana glädjen de har "

Var rädda om er, men var inte rädda för att leva!
Kram