Åtta veckor utan min älskade Pappa ♥...

Efter en smärtsam och sorglig höst med en saknad som finns i varje cell i min kropp försöker jag se framåt.
Det är inte lätt men det måste gå ,livet fortsätter men kommer aldrig bli detsamma igen det vet jag...
I tisdags var jag och pratade med kuratorn och det kändes ok ,lite tokigt att jag inte klarar detta själv och jag skäms på ett sätt att jag inte har mer styrka än så som åttabarnsmor...Men samtidigt måste man känna sina begränsningar och nu behöver jag denna hjälp för att ta mig framåt.
Att förlora min Pappa är det smärtsammaste  jag varit med om , från att finnas så levande,pigg och glad för att nästa timme för alltid saknas!
Det tar tid att förstå att livet kan vara så fruktansvärt hårt och obeskrivligt svårt!
Glädjen att ha varandra byts mot smärtan att föralltid sakna varandra...
Det tar tid att läka och ärren kommer alltid finnas kvar..Saknaden efter det vi gjort och allt vi inte hann att göra ,gör så ont den smärtan liksom bränner sig fast i min själ dag som natt..
Försöker hitta saker i mitt liv som är glädje ( för det finns jag har barnen min familj nära och kära och de är glädje för mig ) och det är det som är mitt problem...Jag kan se glädjen men inte känna den,för den druknar i min sorg!
Hur tar man sig över muren av smärta,sorg och saknad för att möta glädje,lycka och tacksamhet?





Vilken vacker höstdag...

Solen lyser och det är bara ett par moln på himlen, det ser ut att bli en riktigt fin höstdag!
På tal om himlen i söndags var min vän Annika här och vi satt ute på altanen med en kopp kaffe och bara tog till vara på en fin höstdag...Annika förlorade tyvärr även hon sin älskade Pappa exakt tre veckor innan mig :-(..
När vi sitter där ute händer det något mycket märkligt!!

Det var hur många fåglar som helst och de flög i cirkel över oss runt på baksidan där vi satt.

De var så samspelade varje fågel hade sin plats de flög som i en våg över oss!!

De flög över oss en stund och försvann för att komma tillbax en gång till bildande  en cirkel!

 

Kan det vara ett teckan från våra älskade Pappor!

Vi vill tro det!

Har ni varit med om något liknande?
Ha en fin dag vänner!
Kramen/J




Hej vänner....

Jag har förstått att det hänt något med min blogg,det är något script som slöar ner datorn tyvärr :-(.
Ska försöka lösa det :-)...Finns det någon som läser detta och vet hur man gör så snälla maila mig bigtime-family@hotmail.com.
Helgen är snart slut och det känns lite som om jag städat bort den,busiga barn som tycker att Mamma ska vara sysselsatt och städa jämnt..Vilket teamwork de har!!
Igår kväll kom Robin hit och lagade god mat panerad fläskfile med goda tillbehör " till och med jag åt med god aptit"
jag som inte haft matlust på flera veckor...Men det tog ut sin rätt jag blev så trött att jag somnade direkt efter maten och sov till halvsex imorse.
Melwin blir bättre och bättre här hemma,även om han legat lite mer idag än igår ( tror han tog ut sig helt igår som han höll igång )
Vi spelade spel hur länge som helst och jag har just upptäckt att han ärvt en mindre bra egenskap av mor sin :-D..
Dålig förlorare precis som jag ;-)..
Nu ska jag fixa lite pannkakor till Fiddelie och Alicia ( ja till de andra kidsen med ) men de ska ha med full matsäck tills imorgon...
Ha en fin kväll vänner!
Kramen/J




Glädje....

Härlig underbar bubblande glädje som nästan gör så man spricker, en känsla som letar sig från tårna upp till hårfästet..Glädjeeee!!
Glädjen som gör att man känner sig oslagbar och så underbart lycklig att man vill rusa omkring men man vet inte vart och hur , hoppa runt och vråla av lusten att man lever och finns , se allt fint man har!
Den vill jag känna igen,den riktiga glädjen...
Den kanske kommer så småningom men inte just nu , men jag kommer göra så gott jag kan för att finna den igen.
Smärtan,saknaden och sorgen efter att förlora min fina underbara glada Pappa är så stor att glädjen försvunnit.
Glädjen ligger långt ner i mig , medans bekymmer och sorger ligger på ytan hela tiden...Det är lättare att se allt som är sorgligt..
Vi har mycket att glädjas åt idag,dels har vi precis kommit hem från US-Linköping där vi legat med vår lilla Plutt Melwin som haft en svår lungenimflamtion det var så illa att han inte kunde syresätta säga själv ambulansfärd i ilfart från vårdcentralen till barnakuten " 6 timmars väntan med oro och rädsla innan de äntligen fick läget underkontroll"
Intravenöst dropp med antibiotika och dropp med näring och en mycket sjuk son där pulsen sjönk till 36 för att stiga till 168...Efter en riktig mardröm sitter han på golvet och leker för fullt!
Det är glädje att se en liten sjukling bli piggare och piggare!!
Vi har dessutom fått beviljat den summa vi sökt för av bostadsgarantin,nu äntligen kommer vårt hem bli ett hem med färdiga rum till alla barn vi kan efter över fyra år snart lägga allt bråk om vårt hus bakom oss..
Det är glädje att äntligen få det hem vi så länge väntat på!
Men nää jag känner ingen glädje.....tyvärr!!
Jag känner tacksamhet och en otrolig lättnad...Men inte glädje hur jag än försöker!
Det jag däremot känner är att från och med idag kommer jag kämpa allt vad jag äger och har för att känna glädje igen...Jag ska försöka att skriva om de bra sakerna i mitt liv här på bloggen även om det gör ont,jag måste klara av att glädja mig åt mina fina underbara barn och den härliga familj jag har,mina fina vänner...Allt som finns här runt mig som är glädje måste jag öppna ögonen för....
Tills jag möter min Pappa igen så måste jag få livet att fungera med alla de känslor som inkluderar livet!
Jag kommer inte få min Pappa tillbaka för att jag inte lever livet fullt ut och jag vet att han hade sagt...
-NUU Jessica skärper du till dig och tar dig samman!! Det finns ingen mer än Pappa som kan säga så till mig utan att jag blev/blir arg!! Så nu Pappa lyssnar jag på dig som jag alltid gjort och litar på att du finns där puttar på mig och säger till mig om jag glömmer bort det precis som du alltid gjort!!
Jag ska klara denna resa det måste jag,vägen kommer vara krokig och inte lätt men jag ska göra det!!
Hjälper ni mig vänner?




Lyxiga Plåtburkar Tävling..Var med du med!!


Jag är med och tävlar hos 
familjenkidz.blogg.se  om ett festligt presentkort på 300kr från lyxiga plåtburkar att shoppa loss härliga och färglada plåtburkar 
från Derrière la porte / Dixie samt retro prylar från Cabanaz 

Var med och tävla du med!”

För att vara med och tävla behöver du göra följande 2 saker:

1. Kopiera bilden och skriv ett inlägg om tävlingen på din blogg eller dela detta inlägg på Facebook och tipsa om tävlingen. I inlägget måste följande 4 ord finnas med: Derrière la porte, Dixie, Cabanaz samt plåtburkar. Se till att både länken till det här inlägget och till www.LyxigaPlatburkar.se fungerar i ditt inlägg

2. När detta är gjort skriver du en kommentar till detta inlägg och skickar med din länk.

Tävlingen avslutas 22okt

Lycka till!
p,s Jag drar vinnaren efter hur aktiv du är på min blogg,jag älskar kommentarer och den som gett flest kommentarer nder denna tid vinner
Så med andra ord bestämmer du själv vem som vinner
Kramelikram!





Måndag...

En helt ny vecka igen,tiden går fort men väldigt långsamt på samma gång..

De senaste två veckorna har jag varit längst ner i avgrunden legat på botten och letat luft för att ta mig upp en liten bit bara för att få tillräckligt med luft för att andas...Mina tankar och känslor har haft ett eget liv!
Jag har hela tiden återupplevt natten den 2 augusti till den 3 augusti...Smärtan tog över allt,och när den la sig i ett par minuter kom den oändliga saknaden...

Det kändes helt omöjligt att ta ett enda steg utan min fina underbara Pappa,ingen glädje ingen framtidstro och värst av allt ingen som helst lust att finnas och gå vidare!!

Hur jag än försökte att tänka på mina älskade barn som behöver mig,min härliga familj fanns det inget som kunde få mig att tänka på något annat!

Jag ville bara vara ensam men ändå inte känna mig ensam ( svårt att förklara ) för även fast jag visste att jag har många som finns där för mig så var jag så ensam i ensamheten...

De händer som sträcktes ut dem såg jag inte alls,utan bara min smärta och saknad!

Jag kunde inte sova,äta eller tänka klart alls!!

Leva kändes som ett straff!

Men jag tror att jag behövde få känna så här för att kunna gå vidare och kämpa igen!
Få ny kraft att vilja leva , vilja ta varje liten stund som innebär glädje och våga känna glädjen om så bara för några minuter!!

Kanske man måste hamna så långt ner för att kunna ta sig upp igen!

Idag är början på resten av mitt liv,inte det liv som jag valt men som jag måste förstå numer är mitt liv.
Det kommer utan tvekan bli tufft....Men det ska gå!!

Om jag så ska gråta blod,få andnöd och panikångest så ska jag ge allt för...Jag vill leva och finnas!!



▬▬▬▬▬▬ஜ۩۞۩ஜ▬▬▬▬ஜ۩۞۩ஜ▬▬▬
Ett leende betyder inte alltid att du är glad, utan
att du är stark nog att le även när det gör ont...
▬▬▬▬▬▬ஜ۩۞۩ஜ▬▬▬▬ஜ۩۞۩▬▬▬
♥♥♥Kram till alla som kämpar!! ♥♥♥♥






If tears could builod a stairway..

If tears coold builod a stairway and memories were a lane,we could walk right up to heaven and bring you back again!
No farewall word were spoken,no time to say goodbye,you were gone before we knew it and only god knows why!
Our hearts still ache in sadness and secret tears still flow,what it meant to lose you no one will ever know..
But know we know you want us to mourn for you no more to remember all the happy times!!

We love you forever!

<3




Man tager vad man haver...


Får man dessutom världens bästa hjälpredor så blir det riktigt gott!

Ha en fin lördagskväll vänner!





Time for change...

Sömnlösa nätter oändligt långa dagar avlöser varandra!!
Sanningar och lögner möts,sorg och smärta och bitterhet!!
Stänger in sig i ett stort tomrum...

Jag måste vidare annars kommer jag dränkas sakta av mina egna tårar,det är så mycket man inte vet om sig själv och andra...Ännu mer som man kanske inte vill veta!!

Men jag vägrar att bli bitter,jag ägnade hela dagen till att fundera,fundera och fundera...
Min kamp är att hålla mig uppe för mina barn allt annat är mindre viktigt just nu!!

I måndags morse bokade jag en tid till en kurator ( som ni fina läsare gett mig råd att göra ) så jag har tagit ett steg fram för att kunna hjälpa mig själv...

När man tappar all form av livslust,glädje,tillit och tro att kunna se framåt...Då måste man välja den svåra eller den mindre svåra vägen!!

Jag har tagit ett beslut!!
Jag vet att jag valt rätt för hela dagen igår hade jag en mycket speciell fjäril runt mig ♥
Den nästan satt på min axel när jag drack mitt kaffe,snuddade vid min kind och lindrade min ensamhet en kort stund...den fanns där hela dagen och nu sitter den i mitt sovrum!
Jag vill tro att det är du älskade Pappa som finns med mig och söker lindra min sorg!



Change
Now it's time for change!
Nothing stays the same
Now it's time for change!





Tack...

Mina underbara goa vänner ♥
För ni finns,ni orkar att lyssna och bry er!

Jag är ensam jo det är jag,men samtidigt har jag er och ni har verkligen visat mig att ni finns!

Adjö till alla energitjuvar!




:'(

Hur man än gör så har man alltid rumpan bak...

Ensamhet är en känsla som tar mer och mer plats i mitt liv,man tror sig veta men kan aldrig veta något!
Känner att jag mer och mer ger upp,orkar inte mer än att hålla mig över ytan..

Att känna att man inte finns,fast man är väldigt konstigt!

Jag ger snart upp...Orkar inte känna efter mer!

Är man tyst så är det fel-Säger man något då är det med fel!!

Känner att livslusten rinner av mig och det värsta är nog att jag knappt vill ha den tillbaka!

Varför,varför!!

Är det värt att kämpa och försöka??

Hur vet man vilka som finns där när man faller,och hur vet man vem som verkligen finns när man försöker resa sig upp?

Vad är det viktigast i livet?

Jag vet..Tror jag!!








Jag skvalpar...

Längst ner i avgrunden och jag kan inte ta mig upp....Vad är det som händer runt omkring mig?
Det har jag ingen aning om och jag vill eller orkar inte bry mig heller!!
Känner mig helt överkörd.....
Jag finns men ändå inte,vad är det som händer??
Jag vet bara en sak och det är...Att jag saknar dig Pappa mer och mer för var minut som går!
Utan dig är jag själv,ensam och ingenting!!




Kanske är jag...

Igår efter jobbet åkte jag och hämtade Fiddelie som varit hos en vän ( min bästis sen jag var typ 5-6år är Ebbas Mamma ) vi pratade en liten stund kanske en kvart "alltid lika trevligt" ..

Annikas Pappa gick tyvärr också bort för en kort tid sedan ( exakt tre veckor före min ) det är hur tragiskt som det kan bli :-(...De hade urnsättning igår och jag hade tänkt på dem hela dagen.

Innan vi åkte hem jag och Fiddelie så åkte vi till Pappa/Morfar och stannade där en lång stund..
Kanske är jag helt galen vad vet jag,men jag spelade musik för Pappa "hans favoriter" pratade och lyssnade
på Björn skifs,Elvis lite dansband också vi grät både Fiddelie och Jag..

Jag minns när Pappa och jag satt med hans iphone och ville att jag skulle hjälpa honom att få Hook on a feeling med björnskifs som ringsignal ( jag lyckades tyvärr inte ) men igår då spelade jag den för fullt för Pappa och jag hoppas att han hörde och fanns med oss då..





Ha en fin lördag alla vänner!





GodMorgon...

Det var det längesen jag hade..Men jag hoppas ni mina fina vänner har en God morgon efter en natt fylld av sömn...
Det är lustigt vad sorg gör med oss människor,förvandlar vardagen till en helt overklighet som numer ska bli mitt
liv..Börja om igen i en ny värld en värld som jag skulle göra precis vad som helst för att undvika!!
Men jag har inget val.....Jag måste kämpa minut för minut,timme för timme och försöka hålla mitt mod uppe och tro på att det kommer bli lättare "för bra det kommer det aldrig bli" hur skulle det kunna bli bra igen?!

En rädsla har tagit över min kropp,inget är längre självklart...På mindre än 3månader har jag förlorat min Älskade Farmor och min Älskade Pappa....Ångest och känslan av tomhet och saknad har tagit över hela mitt tänk!
Jag har blivit ett litet barn igen som ska ut i världen utan min trygga fina Pappa..

Om man förställer sig att förlora någon man håller väldigt kär,så är det inte i närheten av hur det känns på riktigt!
Även om man skrattar och ler,tar sig för av det livet ger,så finns saknad och sorg i varje liten del av mitt inre och det gör så ont att inte få dela det lilla man finner glädje i med hela min familj för vi är inte hela längre inte utan dig Pappa!!

Saknar dig så min älskade trygga Pappa!!




Kantarellsoppa...

Ska ge mig på eller rättare sagt jag håller på att göra en kantarellsoppa.
Är väldigt svag för kantareller helst bara smörstekta med en smörgås och liten klick med cremefresh till.
Gillar ni kantareller och vad brukar ni göra för gott med dem?

Tar gärna emot era recept "har turen att ha hur mycket kantareller som helst"...





Hostelihost...

Ny dag och märkligt nog är solen framme på en klarblå himmel,en toppen dag för många!
Hade säkert kunnat njuta av det med....OM inte mitt hjärta skulle vara så trasigt!!

Jag försöker att leva så normalt som möjligt,kämpar på kan jag lova...Men saknaden över min älskade Pappa blir bara större och större för var dag som går...Kommer jag någonsin kunna glädja mig åt vardagliga ting igen??

Som det känns just nu är det väldigt svårt att tro!!

Idag har pillat med webshoppen "vilket var välbehövligt" har typ inte lämnat den en tanke på jättelänge!
Svara på mail,skicka ordrar och fakturera samt stå i kassan ta telefonsamtal har varit prio ett på jobbet..
Sommarkampanjen var kvar på framsidan och hur ser det ut!! Allt annat än bra skulle jag tro!!
Ja,ja nu är det borta och ersatt med annat!

Nää bäst att tag i mig själv och göra lite nytta igen!!

Vi hörs och ses!

Kramen/J




God eftermiddag...

Idag har vi väldigt underligt väder,ena stunden solsken och nästa ösregnar det.Hösten slåss väl med sensomaren "jag hoppas vi får lite mer av solen och värmen innan hösten vinner"

Igår kväll var på Dacke skolan i mjölby,och jag måste säga att jag gillar den skolan.Är nästan lite avis på Nathalie fast såklart på ett bra sätt ;)..Hon går Hotell/restuarang så nu får jag hoppas på att få vara smaktestare en lång tid framöver..

Annars idag är jag riktigt vissen,feber,snuva och en ordentligt jobbig hosta ( har lite svårt att andas in djupt ) men,men det hör väl hösten till när skola/dagis börjar igen.
Skulle hosta resten av livet varje natt om jag kunde få Pappa tillbaks ( finns inget jag inte skulle göra )..

Nähää om jag skulle jobba lite här,lägga in Bugaboo Donkey tillbehör och lite annat fix och få tiden att gå.
En kopp kaffe på altanen "innan solen får ge vika för regnet igen kanske inte skulle vara galet det heller"

En stoooor kram till er alla som lämnar kommentarer här på bloggen uppskattar dem så mycket!






Dunderförkyld..

Hoppar in här som allra hastigast för att säga!!
Vilken skillnad det är att blogga när man får härliga svar från er läsare!

Tack snälla för er tid!

Nyfiken har jag alltid varit så snälla ni som läser skriv gärna några rader om er själva.

Nu måste jag rusa,ska hinna ta prover,ringa prästen och lära mig en del av bokföringen och efter jobbet blir det mjölby för att hälsa på i Nathalies nya skola :)

Kram alla!





Ytlighet....

Jag har min allra första riktiga livskris...Den lämnar mig inte oberörd en sekund!
Ord som smärta,sorg och saknad är ord som används väldigt ofta när jag beskriver hur det är just nu.
Likaså "jag fattar inte"  "Varför var det tvunget att bli såhär" "Jag vill att allt ska vara som det var" är menningar
som jag säger mer än ofta numer..

Jag har så härliga vänner de stöttar,lyssnar och bara finns där ( ni vet vilka ni är,utan er skulle det vara ännu svårare att klara denna kris ) Jag känner att jag kan prata om min sorg och ni bryr verkligen på riktigt!!

Mamma,Vickan och mina härliga barn ni finns där för mig och jag för er , men ibland vill jag inte att ni ska behöva ta min börda " ni har det ju precis lika smärtsamt som jag " och då vill jag inte röra till det för er med mina tankar! Ja ni förstår! Älskar er alla så mycket och utan er då fanns jag inte!

Meen så har jag också börjat se med andra ögon,vänner som jag trott jag haft....
Som jag funnits där för när de haft det tufft!!
Har de skyddslappar för ögon och öran eller är bara så iskalla att de inte äns kan slänga iväg ett beklagar din sorg
när de tittar in här flera gånger i veckan...

Nej de har fullt upp sina ytliga inköp,resor och mat eller vad det nu kan vara!

Tacka vet jag mina riktiga vänner och min familj!!

Det är i nöden vännen prövas och ni mina vänner har klarat detta med bravur!!

Tack för ni finns!!




Ny vecka...

Den börjar ju väldigt bra "eller inte" Ångest och saknad är min vardag och det måste jag lära mig att leva med.
Minsta lilla sak som går fel får mig att tappa fotfäste på en sekund!!

Min dator har sagt upp sig och jag måste erkänna att jag är helt beroende av att kunna flyta bort en stund i cyber världen....Råd med en ny det har jag absolut inte!!

Bra början på veckan....

Men jag har fått stunder med lite lugn i själen hur galet det än må låta...Jag känner min Pappa hos mig han är så
levande som om han aldrig varit borta ( det är väldigt korta stunder men jag är så tacksa för en kort minut)
Älskade Pappa du gör allt för oss,precis som du alltid gjort!

Min Pappa har alltid varit en sådan Pappa som många drömmer om att ha,en genom snäll,ärlig,skojfrisk och närvarande Pappa...Jag är så glad att just vi fått ha dig i vårt liv Underbara lilla Pappa!

All kärlek till dig min fina underbara ÄngelPappa bland alla mjuka moln!
På jorden var du en Ängel utan vingar,nu är du en Ängel med vingar!

Önskar er alla en fin dag och tack för ni lämnar era tankar på min blogg,de glädjer mig!





Söndag...

Solen är helt underbart varm,barnen leker för fullt kusinerna är här idag med....Det är så härligt att se dem leka så bra!De ger mig tro att livet kan fortsätta,även om det aldrig blir detsamma!
En stor del av oss alla kommer alltid sakna och känna att det fattas oss någon,en underbar Pappa,Morfar och Make...Vår nya verklighet en del av vårt nya liv som gör så ont!

Vi försöker alla att hålla oss ovanför ytan och inte fastna för länge i avgrunden längst ner "ni som är/varit där vet när man inte kan komma längre ner,man vet när man är där"
En kamp för att överleva,en strid mot sitt eget inre en smärta som bedövar allt sunt förnuft!!
"Där man bara kan vara om man förlorat någon man håller väldigt kär"

Hur lågt är det inte då att kräva och anklaga någon som är där??!
Jag är så otroligt arg på ren svenska!

Har man inte mer förståelse och empati än att härja med någon som kämpar dagligen med sorgen,saknaden
och smärtan....Vad är man då??? I mina ögon totalt helt KÄNSLOKALL!!!









Två stjärnfall...

Så precis två stjärnfall med en minuts mellan rum.....Det finns bara en sak jag önskar!!
Nu är det bara att hoppas!

Nu ska jag hoppa i säng och hoppas på ett under!

Kraaam!





Efter en sömnlös natt..

Är vi nu alla uppe och barnen väntar otåligt på sina kusiner "tack gode gud för barnen och deras härliga livslust"
Trots att de sörjer och saknar lika mycket som vi vuxna gör,så lever de och tar vara på varje sekund de kan vara glada och lyckliga...Jag borde ta lärdom av dem för de har en sund syn på livet de små!

Thomas ska hjälpa Robin att lägga golv idag,det blir så fint hemma hos Robin ljust och harmoniskt med fjärilar på väggarna ett riktigt drömhem för en underbar och genom snäll kille min fina son..Om jag får så kan jag ta lite kort
så ni får se hur fint det blir..

Jag tänkte jag skulle ge mig på en storstädning idag,sysslesätta mig till 100% så jag är så trött att jag stupar i säng ikväll,vad tror ni om det?

Jag har även bestämt mig för troligen låsa min blogg,det är så många som dagligen läser min blogg ( men bara några fina vänner som lämnar ett avtryck och jag är så tacksam för er som tar er tid ) i denna svåra livskris jag är inne i behöver jag varje litet ord..Är inne i en mycket känslig period i mitt liv!

Så ni som vill ha lösen ord lämna ett medl här vem ni är och vart ni bor om ni vill inget tvång ( intressesant att få se vilka delar i vårt land ni kommer ifrån ) så ska ni få lösen..

Önskar er alla en fin Lördag!

84600/
Kram/J




Pappa jag älskar dig så mycket!!

Just nu har jag det riktigt jobbigt,saknaden är enorm!!
Hur ska jag orka känna så här resten av mitt liv,det värker i hela kroppen av längtan efter att få höra din röst
jag vill se dina snälla ögon,känna din närhet och kärlek få en kram full av trygghet!!
Känna att jag har båda fötterna på marken och känna lyckan av att vara en hel familj!

Det gör så ont att jag nästan inte kan uthärda just nu,varför blev det så här?

Jag vill bara ha mitt lyckliga,trygga helt underbara liv tillbaka....Jag vill ha min Pappa här levande och precis så full med liv som han var...

Livet är inte rättvist och vi är inte ensamma med detta öde allt för många har samma öde som vi!

Jag kan skratta och le,jobba och laga en middag,krama mina barn och prata om pappa dag ut och dag in beskriva min smärta,falla i gråt känna mig hopplös och förtvivlad inget hjälper!!
Jag kommer aldrig få min Älskade Pappa tillbaka!

Natten för en månad sedan spelas upp i mig om och om igen,älskade lilla Pappa varför gick du ifrån oss?
Chocken börjar släppa och nu kommer hopplösheten och man börjar sakta förstå att det är så här....
Smärta,sorg och saknad och hålla sig ovan ytan är en kamp jag kämpar med varje dag och just idag just nu
är det en nästintill omöjlig kamp för att klara att orka härda ut vetskapen om att vi förlorat det finaste vi haft...

Jag vill inte vara jag!!

HJÄLP!!







There you'll be...





Imorgon...

Är det den 3 september 2011.....En månad sedan jag sist pratade med min Pappa!!
Jag vet varje litet ord vi sa och jag sparar det för alltid i mitt minne,det känns så fel och overkligt att han inte finns ett samta bort...Tre minuters promenad bara för att kunna säga -Hej vad gör du?

Livet är inte rättvisst på något sätt,det finns så många människor med samma öde som vi...De har förlorat någon de håller mycket kärt..
Livet fortsätter för oss som är kvar men inget blir någonsin detsamma igen :-(...

Varför herre gud VARFÖR skulle det bli så här?